nonsens

Tänkte just skriva vad jag åt till frukost, men med risk för att bli tjatig och alldeles ointressant beslutar jag mig nu för att istället skriva om... Ja om... Jag vet inte vad.

Det har nu gått en timma och tjugotvå minuter. Jag sitter fortfarande framför skärmen, kan vid det här laget all reklam utantill här på bloggen. Trycker ner tangenterna, A  F  L. Försöker formulera ord, få till ett inlägg.

Ytterligare sjutton minuter har gått, sitter nästan paralyserad med händerna beredda över tangenterna. Ser bara skärmen, rektangeln. Mina ögon blir fyrkantiga, det snurrar till. Klockan i det högra hörnet slår över till ytterligare plus 19 minuter. Magen börjar kurra, det kanske är dags att äta, lämna skärmen och det oskrivna inlägget för ett tag? Ja, så gör jag, jag lämnar er. Kanske kan maten ge mig inspiration. Kanske ska jag skriva om maten, ja!
Eller nej... Inte mat, just det.

På återseende.

I was just about to write what I ate for breakfast, but I stopped myself, with the risk of sounding repetitive and uninteresting. Actually, I´ve nothing to write about. Now I´m sitting in front of the computer and try to focus on creating a post. I try to push on some keys, A  F  L... Try to formulate words, sentences, but I´m lost. Another hour and twenty-two minutes has past, still in front of the computer, my eyes starting to look like squares. I feel a bit dizzy. Thoughts are flying around in my head. My stomach is competing, maybe I should eat something, get more inspiration from food. Maybe write about the food I´m eating... or not. Well, see you...