Igår var en mäkta fin dag. Min kompis Madde var på besök, ni vet hon som bor i Malmö. Vi gick genom stan, genom prassliga löv, under solens varma hand, förbi den kalla luften som nöp tag om våra kinder och mina frusna, något för bart klädda ben. Äntligen är hösten här, tänkte jag samtidigt som mina fötter simmade genom ett färgat lövhav.
Och till er som förundras över min höstfäbless, och som tycker att hösten funkar bra bara det inte regnar - alla årstider har sin baksida, precis så som det om sommaren kan vara alldeles för kvävande och ångestframkallande varmt när man till exempel sitter på en buss utan lufkonditionering, eller känner att man ständigt måste vistas utomhus bara för att det är sol. Så, ska jag välja vems baksida jag föredrar får det ändå lov att vara höstens.
Yesterday me and Madeleine had a fairytale walk with the autumn sun shining on our heads making us feeling glorious. And yes, the sun doesn´t always shine during autumn as the grass is not greener during a boiling summer heat. But still I though prefer the autumn, therefore my weakness to this season which consistent appears in this blog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar