Det hela hade gärna fått bestå i ytterligare någon dag, för när jag idag åter anlände till storstaden var en stor del av mig fortfarande kvar hos lugnet, som naglat sig fast i mina föräldrars soffa. Framför tv:n. Där har jag under tre dagar sjunkit in i det verkliga livet, bort från den beständiga bubblan av stress och abnormt fokus. I soffan, framför tv:n, bland skogar och lördagsgodis har lugnet klivit fram, tagit mig i hand och sopat bort tröttheten.
Det krävs ibland en storstad för att kunna se på verkligheten, men även en paus från den för att landa i verkligheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar