Nyss hemkommen från barndomen och jag noterar att min enda krukväxt i ägo håller på att dö. Så snappar jag snabbt fram kameran för att fota den, för bloggens skull såklart. Men inte vill den se döende ut på bild. Men dö då för fan, väser jag den i örat och knäpper samtidigt några kort i en annan vinkel. Men likväl ser krukväxten inte död ut och kanske skulle ni då tro att jag är ironisk när jag sedan lägger ut växtfanskapet på bloggen, och det som i verkligheten är brunt och visset är på bild fullfjättrat grönt.
Så drar jag i all hatisk hast av några vissna blad från växten och lägger dem på bordet, arrangerat arrangemang. Men knappt hinner jag fota fjunen och det enda som dör är kameran. Urladdning. Ni klarar er utan bild, hoppas jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar