Har i staden befinner jag mig i en liten bubbla, ett mellanting mellan himmel och jord. Jag bor hos en van, dar jag star med ena foten i vardagen, samtidigt som jag turistar sevardheter och stoper mig fram pa knagglig franska.
Det ar en fin men anda en speciell kansla av liv detta, att flyga strax under molnen. Och skevt landar jag ibland fran denna halvvakenhet nar man borjar tala till mig ute pa vagarna. Man fragar vart jag ar ifran, varpa jag svarar Sverige, varpa man papekar att jag inte ar blond. Jag skrattar till lite latt och ar snabb med att forklara att det beror pa att jag har utlandskt pabra.
Aven ni kan ju tydligt utlasa min bruna harfarg - genom avsaknaden av prickar ovanfor vokalerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar