fossingarna

Hemma hos mig har golvet fått tillbaka sin kyliga fasad. Detta brukar ske under vinterhalvåret, september-april. Jag, och kanske ni, minns mina inlägg om den envetna istiden i vintras som fick mig att ständigt stå under hetduschen för att slippa krackelera sönder av kyla.

Vi är inte där ännu. Men vi är på väg.

Mina fötter står redan nu i ständig pina på det kalla golvet. Och när jag sitter framför datorn, inbegripen i Internets världsliga samfund, eller mina egna texter för den delen, händer det att jag glömmer av mina stackars fötter. Det är inte förrän när min näsa även börjat blåna som jag kommer att tänka på de stackars stelfrusna fossingarna därunder mig.

Som åtgärd har jag därför numera en vetekudde som för jämnan får ligga och jäsa fötterna alldeles glödvarma. Ett halvår framåt kommer det att hålla på så. Från och med nu.

Har du råkat ut för liknande fotproblem eller kanske känner du någon som har drabbats? Ring eller skriv och berätta!

As the winter gets closer my feet get colder. A huge problem inside my little apt. world.