Mitt under mitt evinnerliga flanerande på Internet upptäcker jag att det finns en facebookgrupp som heter "Den glada tunnelbaneföraren på röda linjen." Jag går in på sidan och ser att den har över 4400 medlemmar och en beskrivning som lyder: "Ni vet han den fantastiske tunnelbaneföraren på röda linjen som gör allas dag lite bättre!".
Jag försöker luska ut om detta möjligen kan vara ett skämt, eller om namnet på facebookgruppen kanske är en förtäckt titel på något som egentligen ska betyda någonting annat -vara ironiskt menad- eftersom en tunnelbaneförare av naturliga själv är mer anonym, jämfört med till exempel en busschaufför som man direkt möter när man kliver på bussen. På tunnelbanan sitter ju föraren i sin egna hytt - helt ensam i sin karusellvagn längst fram, där utsikten för den ovane pryds av ett totalt främmande mörker, av tunnlar, krypterade gångar, dolda svängar och kanske, spöken. En tunnelbaneförare gör oftast inte så mycket väsen av sig, mer än vad som krävs i dennes jobb, än det som står i manualen -ropar ut standardiserade fraser med ett standardiserat tonläge.
Men kanske är det just på grund av den allmänna anonymiteten bland förarna som gör att just denna extraordinära personlighet sticker ut, så pass att man skapar en grupp till hans ära. I så fall är inte resultatet särskilt ironiskt, bara lite komiskt och väldigt sött.
Jag ser en idolbild på tunnelbaneföraren som står vid sin hytt tillsammans med två glada tjejer som ler stort. På en annan bild sitter han ner på förarsätet varpå 7 personer ’gillar’ bilden som dessutom fått en lång tråd med kommentarer som: "DU ÄR BÄST HENKRIK!" Och sedan denna statusuppdatering på profilen, hör här, det är nästan religiöst:
Den glada tunnelbaneföraren på röda linjen Många som har turen att åka med vår fantastiske tunnelbaneförare nu.
30 november 2010, 17:29
32 personer ’gillar’
Den glada tunnelbaneföraren på röda linjen Öka dina chanser att möta henrik - åk röda linjen!
19 september 2010, 10:52
17 personer ’gillar’
Det är sällan som jag själv åker röda linjen, men frågade min kompis Amanda, som ofta åker med den om hon hade råkat på denna förare. Och det visade sig att hon för jämnan åker med ’hans’ tåg. Han ska tydligen vara något utöver originalet, någon som välkomnar alla nya passagerare med det där lilla extra. Som gör att man vaknar upp ur sitt tunnelseende, sin tidning, telefonsamtal eller ilskan över trängseln, vilket gör att jag nu inser att jag snarast måste åka röda linjen! Och hamnar jag inte i direkt samspel med förarens schema, ja då ser jag till att åka fram och tillbaka ända tills jag hamnar på rätt tåg i rätt tid. Så vetgirig får detta mig att bli att jag totalt struntar i jobb och plugg och träning och fika för ett tag, allt för "Den glada tunnelbaneföraren på röda linjen".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar