19 november 2009
18 november 2009
göteborg del 1
I helgen var jag som sagt i Göteborg och hälsade på min kompis Therese och passade då på att dokumentera en massa. Förresten kom vi på att man egentligen borde fota mycket mer än man vanligen gör. Vardagliga äventyr, vänner och så. Livet är mer värt än att bara memoreras i bilder från en alldaglig charter någon gång per år?
På fredagen började vi med Linné - området med den vackraste och mest pampigaste arkitekturen i hela Göteborg.
Mina favoritbalkonger - med snirkliga stag undertill.
Och i snöregnet promenerade vi vidare mot området Haga. Som Gamla Stan i Stockholm, ungefär.
Le Petite Café på Haga Nygata ger den ultimata chabby chic/lant-känslan. Vi önskade kunna sno ner både stolar och tallrikar innanför våra jackor, så fina saker som caféts interiör bestod av. En snäll farbror ville få med sin hund Gucci på bild.
Väl inne i Hagas myllra hamnade vi bland mängder med små inrednings-och pysselbutiker som hela området verkar svämma över. Bland annat denna lilla butik - Rum För Inspiration, som trevliga Annelie precis har startat upp. Vi kom tydligen på hennes allra första öppning, och fina butiken var i princip färdigpyntad från topp till tå.
Där hittade jag dessa små kort med smått magiska motiv, som fick följa med mig ända hem till Stockholm, bort till min lilla hylla i min lilla lägenhet.
På Cafét Husaren i Haga moffade vi i oss kanelbullar som räckte både som kvällsmat och frukost till dagen därpå.
In mot centrum och vi hamnade på Magasingatan och stötte på en secondhand-butik som heter Ragtime och sedan denna butiken ovan, Prickig Katt. Här snackar vi vintage i mängder! En sån butik som gör att man förlorar sig in i en annan värld bland spets, blushiga lampskärmar, pampiga portföljer, gamla uppstoppade djur och annat rysch pysch.
Och vi provade både hattar och mössor, vred och vände på material för att se vad som skulle passa denna vinter allra bäst.
Sen vet ni, sen tipsade Therese mig om världens bästa butik. 4Gott heter den och är nog den största och mest salivframkallande godisbutik jag vet. Jag frågade snällt om jag fick fota i butiken för att kunna få lite sweet memories med mig hem, och där hade vi det! Vår framtida godisbutik ska alltså heta Sweet Memories.
När vi till slut kom hem efter långa dagen på stan dränkte vi våra trötta fötter i rosé, och godis då, framför Idol. Ja, vi grät nästan när Eddie och hans glittrande ögon åkte ut.
My weekend in Gothenburg which I spent with my friend Therese who lives there. We walked a lot, ate much more, went for old vintage stores and discovered a lovely candy store - the biggest my eyes ever will se in their whole life. (If I open a candy store in the future I will for sure name it to Sweet Memories.) We ended the day with rosé and candy in front of the Swedish Idol.
göteborg del 2
På lördagen började vi med ett kärt återbesök hos min kusin Silvia och hennes familj. Å det var så längesen vi sågs. Tänk så snabbt tiden går, för bara några år sen var det vi kusiner som lekte koja och nu är det istället vi som står och ser på hennes barns koja.
Efter det styrde sig spårvagnen med sina gamla plysch-säten och stopp-snören mot en Voodoo-utställning på Världskulturmuseet. Och vi lärde oss att voodoo egentligen inte stavas så och att vodou egentligen inte alls handlar om att sticka-nålar-i-dockor-hata-någon-person.
Kort sagt handlar vodou om kamp mot förtryck och fattigdom. Det är många haitiers religion där man blandar väst-och centralafrikansk och katolsk andlighet till en egen samtida karibisk religion.
Speglarna fungerar som prästernas altare där man ihop med musik, dans, rökelse och andra ritualer offrar olika ting till gudarna, som till exempel ormhuvuden.
På kvällen blev det hämtmat i form av sushi, och min favorit som Therese vart gullig och köpt - mintchoklad! Å jag blev så glad och endorfinet mitt myste sig ner långt in i mjukisbyxornas resår.
Egentligen shoppade jag ingenting. Jo, förutom en kjol från Weekday att ha på mig under kvällen. Lite väl kallt utan något alls nedtill liksom.
När väl fikat, godiset, sushin, vinet, humöret och annat var upplsukat drog vi ut i kvällens hällregn och hamnade på Bliss på Magasingatan. En kanonsoft bar/restaurang innehållandes en DJ som spelar dunderskön house. Där sipprade vi Mojitos och göttade oss i samtal med goa göteborgare. Och vidare drog vi sedan till Lounge för att dansa mer än vad natten tillät.
Tusen tack Therese för alla fina västkustpärlor du visat upp! Jag gillar stan mycket mycket mycket! Speciellt för den sköna stämningen - främmande folk pratar gärna med varandra istället för att rusa förbi i en knuff. Folk nästan stänger av motorn på bilen vid ett övergångsställe istället för att aggressivt vilja köra på. Folk... Äsch, det är allt fint i Stockholm med.
My saturday in Gothenburg - a visit to the Museum of World Culture, where I visited an exhibition about Vodou. I also met my cousin Silvia and her family who live there. In the evening we bought us sushi home, I also bought a skirt avoiding going out and freeze my ass off. While sipping wine we were getting ready for a long night out drinking mojitos and enjoy dancing more than ever.
17 november 2009
ett-ett
Just nu är jag sugen på att sova, sugen på att krypa ner under täcket se på film och skratta åt regnet som inte kan nå in till mig. Göra loser-tecknet åt regnet och ta mig för magen, så ont som jag får av att skratta. Och mina kinder svider av att jag skrattar alldeles för mycket, för jag är lika glad som ett barnkalas.
At this moment I rather want to stay in bed, watch movies all day and hide from the rain. Do the loser-sign to the rain and laugh out loud that much making my stomach hurt. And my cheek will smart so much when I laugh because I´m as happy as a childrens´s party.
16 november 2009
trötta måndag
Det är en sådan där dag idag - jag tvingas vakna alldeles för tidigt och det ser ut som om någon slått ut skallen på mig för att sen sätta tillbaka den på halsen. Mina ögon vill inte riktigt öppna sig hur mycket vatten jag än stänker ner dem med. Och mina rörelser går i ultrarapid, nästan så att folk tror att jag flirtar med dem, så länge som jag håller kvar min blick eftersom jag har svårt att lyfta bort blicken i normal takt. Sminket gör det heller inte bättre, de svullna ögonen dränker bort min ögonskugga och ögonfransarna ser ut som små insektsben som sticker ut, kanske ihopklämda av mina ögon.
Jag längtar efter sängen, det stora täcket att krypa in under, den djupaste sömnen runt sex på morgonen som inte ska behöva bli störd av något stereotypt alarmljud.
Det är mörkt ute, regn som fryser till is och pickar ner mig på vägen till stammis-lunchen på Sandy´s. En grov vegetarisk, sluddrar tröttheten i mig fram. Alltså inte en grov vegetarisk som i extremt vegetariskt. Utan ett grovt bröd med vegetariskt innehåll. Men det är ju så man säger, på nischat snabbmats-språk. Förkortningar. Som när jag för hundra år sedan jobbade på McDonald´s och man ropade över en beställning till köket: 9 st HB, tack! Och köket svarade: Ja tack, 9 st HB om tre minuter. Alltså hamburgare.
Nu sitter jag på kontoret med panorama-utsikt över gatan. Någon som ser ut som Björn Ranelid strosar utanför. Men det är inte Ranelid, bara någon med samma guldgula backslick och illbruna fejs.
I´m so tired today, cannot even see my eyes in the mirror, they are covered with my swelling eyes. Also my make up is covered. I can only see my eyelashes protrude as small insect legs from my swollen eyes. It´s also cold outside, the rain pecks me down on my way to my lunch spot. I order a sandwich, and sit down to eat it. People around me think I might be flirting with´em, but I´m not. It´s only because of my tired slow motion mood and my eyes which cannot switch focus fast enough. Now I´m sitting here at my job, a man strolls around outside. He looks in to me, and I look back at him, try to switch focus before he might think I´m flirting with him too. But I can´t, he looks at me, and me at him, and I try to stop. Suddenly it gets darker then ever, the night has come to hide me and my viscous eye.
15 november 2009
luggslitna raggisar
Åter hemma från Göteborg i sällskap med en sömnbrist-leda. Och nu - favoritdressen på i form av ett par kärleksnötta raggsockar. Mina fötter behöver vila från allt promenerande och dansande. Men helgen var toppen, tack snälla Therese!
Godnatt på er för ett tag, till imorgon ungefär.
I´ve arrived from Gothenbourg. And what I first threw me over was these pairs slightly worn, woolen socks - need to rest my feet after having walked and danced a lot. Thank you Therese for a lovely weekend!
14 november 2009
gardinen
Under tiden som jag är i Göteborg och förbereder göttigt göteborskt skvaller till bloggen, tänkte jag passa på att berätta om den gången när jag var liten och letade nya gardiner till mitt dockskåp.
Jag var fyra år, kanske fem. Ett av mina största intressen, förutom Barbies, var att pyssla och knåpa, precis så som de gjorde i barnprogrammen när de klippte, klistrade och hade sig. Så den gången jag letade gardintyg till dockskåpet sökte jag mig helt logiskt till min mammas klädskåp - ett himmelrike, där mängder med tyger flödade över mina axlar. Med igenknipt mun och ett stadigt grepp om saxen öppnade jag skåpet och bläddrade med händerna längs de tyger som hängde ovanför mig. Och där hittade jag alltså mitt fynd - ett tyg som inte alls såg ut som ett plagg, snarare som någon slags gardin, kanske oanvänd till och med. Snabbt, med stor intensitet och hög puls tog jag tag i den nedre delen av tyget som jag nådde till, och började klippa ut två stycken rektangulärer. Och med lite lim fick jag snart upp de nya gardinerna i dockskåpet och dockorna myste nöjt i deras nya inredning och mina bruna ögon glittrade av förtjusning.
När mamma dagen efter skulle ut med pappa på middag upptäckte hon något märkligt. Någon eller något hade knaprat på hennes nya kjol som hon nyligen stolt hade sytt upp på sin sömnadskurs. Kan det ha varit en råtta som bitit av perfekta rektangulärer på kjolens nederkant? Nej, det var bara jag, avslöjade jag med röda kinder till mammas förvåning. Och jag förklarade orsaken - att jag tyckte att tyget såg ut som en gardin, och mamma hade väl ändå ingen större användning av den när den ändå inte hängde uppe i fönstret.
Till min rodnande förvåning skrattade mamma lyckligt över att jag tyckt att hennes nya fina kjol hade sett ut som en gardin.
When I was about four-five years old I used to have many do-it-myself-projects at home. One of them was to find new curtains (fabric) for my dollhouse, so I was looking at the most logical place of all - my mother´s wardrobe. There I saw something which did´nt look like a garment, rather an unused curtain. So I cut off a piece at the bottom of the fabric, and the dollhouse was rewarded with a new curtain. What I didn´t know was that the fabric I cut off was my mother´s new skirt which she had sewn up on her sewing course.
13 november 2009
göteborg
Idag bär det av mot Göteborg, eller som min kompis Therese som jag ska hälsa på, säger: Sveriges framsida, eller Bästkusten. Absolut, Göteborg är en riktigt go´ stad, men jag kan inte blunda för den panik jag får när jag föreställer mig scenariot att bosätta mig där - stan är alldeles för liten om man jämför med Stockholm (som i och för sig inte heller är så stort). Men det kan å andra sidan bero på att jag mest strövar omkring på Kungsgatan (svaret på Stockholms Drottninggatan) och Nordstan (kan jämföras med affärerna och fjortisklungorna på Plattan). Så när jag har gjort dessa två ställen säger jag: jahapp, då var vi väl klara för denna gång.
Det ska i alla fall bli mig en ära att både få träffa Therese och dessutom få en inhemsk guidad tour till alla goa mängders smultronställen. Jag hörde något om en gigantisk Slottsskog (som Djurgården, kanske), något uteställe som heter Push (Stureplans-stuk) och så har jag ju paxat mitt favoritfik, Fröken Olssons (ungefär som Stockholms Helin & Voltaire).
Today I´m on my way to Gothenbourg to visit my friend Therese. I like Gothenbourg, it´s a very cozy town and the people are very familiar as well. But everytime I imgine myself living there I get panic. Think it has to do with the town which I find very small (well, smaller than Stockholm). But the matter why I get panic could also be because I just visit the usual shopping area for all tourists - as if Gothenbourg just consists a shopping area full of messy teenagers. So I really look forward to meet Therese and also get a nice guide to all the domestic places.
12 november 2009
vem som helst får inte ta i mina trosor
Den dagen jag har tvättid inbokad infinner sig alltid mental förberedelse hos mig. Kanske för att jag är ärrad från tidigare tvättupplevelser. På morgonen vaknar jag av den där enerviga känslan som kliar sig någonstans i bröstet in i märgen, jag ligger kvar och funderar en kort sekund för att sedan sucka fram: ja just det ja, det var ju tvätten idag. Så går dagen, tvättiden närmar sig och jag börjar redan nu stålsätta mig, bygga upp mitt försvar, mina argument och fila ner stora svarthotande ord på lappar som jag säkerligen kommer behöva sätta upp i tvättstugan. För tänk om någon har hunnit ta min tid eftersom jag råkade bli fem minuter sen. Och innan tvättiden ens är slut - då kan det hända att någon redan slängt ner mina kläder i en korg för att ge plats åt sina. Det där gillar jag inte, vem som helst får inte ta i mina trosor.
I någon lokaltiding stod det häromdagen en förklaring till varför det blir så mycket tjafs just kring tvättstugan - att det beror på att det är ett offentligt rum där alla hushåll ska samsas. Ja, i och för sig inte så konstigt eftersom det kan vara svårt nog att dela lägenhet med bara en person. I artikeln tipsade de även om en pågående utställning på Nordiska Museet, som handlar just om Tvättstugan och luddiga vardagskonflikter.
The day I have to wash my laundry I always prepare mentally - waiting to fight for my place in the laundry room. It often happens that someone takes my laundry time or throws out my laundry in a basket before my time is up. I don´t like that at all, don´t like that anyone touches my panties. I read somewhere the reason to why we always bicker about things in the laundry room - because it´s a public space where everyone’s household has to coexists. Well, that´s true, because to live and agree about the household with just one person could be hard enough.
mint
I min värld är mint min ambrosia (förutom choklad då). Det kan låta väldigt grönt och kanske smaka väldigt intensivt om luften. Men i lagom doser är det alldeles underbart fräscht med mint. Mint som i krydda, som i vitgrönt gräddfluff, som i tillspetsad choklad, som i mintte som i mentol, som i hälsa - myntan, själva växten används till stor del inom både läkemdels-och skönhetsbranschen.
Mint finns alltså på många ställen:
Mint på flickr.com
På Wikipedia
Myntasläktet (Mentha) är ett växtsläkte. Myntor odlas för användning som krydda och används i till exempel godis, likör, glass tandkräm men även till lammkött. En lättodlad kryddväxt med mild smak, vanlig i det engelska köket.
Google-träffar på mint
Mynta i mitt kök
I libanesisk mat (och länderna kring medelhavet) används myntan flitigt i många maträtter. Nästan lite som att myntan sätter udd på karaktären. När jag gör sallad har jag i princip alltid i torkad mynta, och även vitlök, men vitlöken är en helt annan historia den, tillägnad ett annat inlägg.
Ja just det, Mojiton får vi inte glömma!
Fler smaskiga Mojito-varianter och andra godingar finns här.
Mint-musik på Spotify
Mint is one of my favourites, both in its fresh flavor, to its green appearance and because you can do so much with mint; use it for food, medical services, etc... Above you can see my search results for the word mint, on flickr, wikipedia, google, in my own kitchen: in salads and of course the Mojito and last but not least Mint on Spotify.