DAG LJUVA DAG!

För första gången på väldigt länge behöver jag inte plugga på min fritid, jag är fri. Men det är inte alltid så lätt alla gånger att bli frigiven, till slut kanske man ändå vill vända tillbaka till fängelset där tryggheten med säkerhet finns. Där vet man oftast vad som väntar, handlingen är given. Berättelsen är en deckare.

OM vi säger så här, min första vecka som icke studerande har vållat mig en del förvirring. Vilsenhet, jag hugger mig fram genom den tätgröna djungeln och just som jag tror mig finna vatten möts jag av desto mer - djungel.

Men häromdagen beslutade jag mig för att göra allt som jag så länge har velat göra, sådant som man visserligen kan sysselsätta sig med lite då och då på sin fritid, men som student får man bara ÅNGEST eftersom man inte tar minuterna i akt och istället PLUGGAR inför kommande tenta.

Därför gick jag och köpte mig sticknålar och något garn, och så anmälde jag mig dessutom till en kurs i Hur man hanterar en båtradio. Sedan kom jag hem och satte mig med nålarna och garnet, hittade änden till tråden som jag tråcklade upp, och där rullade hela nystanet ner från min famn, ut på golvet och nålarna kändes lite i vägen, de stötte emot mina lår när jag svängde runt med garnet, och jag koncentrerade mig så noga på stickandet att det började göra lite ont i huvudet, bara sådär lite som det kan göra om man spänner sig alldeles för mycket och rosorna på kinderna blir blåa och tungan hänger utanför mun som en dödgrävd laxfilé och jag bara måstebara måste barabaramåste se till att utnyttja all min nyvunna FRIA tid till att göra ALLT som jag inte har gjort och som jag för den delen egentligen inte heller alls har velat göra men jag gör det bara för att jag inte har kunnat göra det tidigare.

LEVA LIVET.

CARPE DIEM.

DAG LJUVA DAG.

Stickjunta & Båtradio
--- - - --- - - --- - - ---

Ni förstår, jag är ytterst förvirrad

över tillvarons beskaffenhet