helst av allt vill ja flytt till Jokkmokk

Min kurs har nyligen startat och jag har hittills befunnit mig på skolan två timmar innan varje seminarium. Två timmar till en helt ovärd tid där jag försökt skriva ut mina dokument lagrade på usb-minnet. Först har jag stått i kö, sen har jag stått i kö, sen har jag haft en kö bakom mig när jag finslipat på mina texter innan de ska printas ut och halshuggas för mänskligheten. Sen har jag stått i ännu mer kö eftersom det tydligen hör till att det strular med inloggningsuppgifter till skrivare. "Nej inte kan du påbörja kursen i en fin vals, du måste först gå igenom tangon" hörde jag någon säga. Och till slut har jag som siste elev på skolan äntligen fått ut alla papper och en massa ilska.

Och nu sitter jag här med en alldeles spitterny svart skönhet. Som säljaren sa: "Den mest klassiska av alla." En Canon-printer med färgutskrift och sladd, och papper, och usb-ingång och... och... ja just det, färgutskrift. Det minsann är inte illa det! Men vet du vad? Helst av allt skulle jag vilja flytta till Jokkmokk. Eller inte just Jokkmokk, men ja du vet, någonstans bland vida slätter och hemmapyssel där jag inte känner att jag är den som ständigt jagar, utan snarare den som befinner sig i samma takt som vardagen, eller kanske till och med har ett försprång på vardagen. Fast jag skulle nog inte trivas särskilt länge i Jokkmokk, isolerad bland vidsträckta slätter och ingemansland. Jag skulle nog bara äta upp mig själv i jakt på mina egna tankar.

Ja just det, jag glömde ju nämna att jag äntligen blivit frisk nu. Inte så att jag orkar springa maraton utan mer att jag orkat ta mig till skolan idag. Och för den vetgirige såg jag ut så här idag på väg till skola och skrivare.

Today the cold treated me better and I wandered to school in a very stressy mood. I was hunting for a computer and a printer. But what I just did was to spend two hours or so in a queue and then in another queue and some other technical trouble until I got it printed. Of course! What else? Tired of stressing my ass off I took a turn after school and bought the first printer that caught my view. Sometimes I wish to spend my days somewhere in the middle of nowhere, to get a less stressful life. But I think I might get too bored and very soon have my own thoughts for dinner. And last but not least, a picture of me on my healthy-cathing-moment-way to school.