15 augusti 2009

viskningar

Någonstans i min vrå tycker jag mig höra hösten viska fram sin kommande närvaro. Suset av löven i träden låter annorlunda, lite mer rassligt som om de blivit äldre och mer erfarna än vårens knoppar och sommarens barn. Som om deras hud blivit till tjockt läder med tusen finstrimmiga rynkor vilka talar om att tiden är knapp.

Precis som en vacker död kommer de snart färgas gula, röda, lila för att till slut falla och multna in i jorden. Och en ny tid kommer sedan att födas. En tid där vi andas in nya friska tag under ett mäktigt klarblått himlavalv.

There´s a certain sound blowing through the leafs outside. A sound that tells about coming fall. A sound more sage than spring buds and summer breeze, as if the leafs soon are to fall down into a beautiful colorful death. So let us embrace and welcome fall with its fresh air and deep blue sentimental sky.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar