min torsdagsmorgon och ordet kotlett i varje mening

Går det verkligen att vara så trött som jag var i morse när klockan ringde mitt bland mina drömmar som handlade om färsk kotlett? Så trött jag var och mörkt utanför att till och med färgen på en kotlett associerar till roligare ting än den dystra dra-täcket-över-huvudet-morgonen. Jag ville inte dra av mig täcket, inte ens visa upp några fingrar ovanför täcket eftersom lägenheten lyste lika kallt som på en djupfryst kotlett, som hänger tyst och hängandes en meter över slakteriets golv.

När jag väl klivit upp gav varje steg på den otrampade kalla parketten mig rysningar och fick mig att tänka på en rysare till film där mördaren kallades för Kotlettmannen eftersom han torterade sina offer med just kotletter. Jag gick in på toaletten, stod i några sekunder och stirrade in i spegeln på mina små trötta ögon och mitt rufsiga hår utan att egentligen tänka på någonting alls, inte ens kotletter. Varför borde jag ha tänkt på kotletter förresten? En macka med kotlettpålägg lockade ju inte särskilt så här tidigt på morgonen. Efter att ha väckt ansiktet med en vatten började jag stryka på med lite kotlettrosa ögonskugga på ögonlocken.

Och precis som de flesta morgnar är det en tuff utmaning för hjärnan att tänka ut passande kläder för dagen, som man dessutom känner sig bekväm i och inte ser ut som en kotlett i. Ja, alltså typ för tighta nätstrumpbyxor där låren väller ut genom trådarna och får benen till att likna ett par kotletter. Det blev en grå tröja med lite trend-nitar på och ett par svarta byxor som jag köpt från en butik som ligger nära en matbutik där de säkert säljer kotletter, och till extrapris dessutom.

Som alltid stressade jag iväg till bussen, sprang ner för gatan, såg samtidigt en liten pojke ramla och slå sig såpass att det lät som en dov duns av kotlett mot kotlett när han föll till marken. Hans förskräckta mamma drog hastigt upp honom och höll honom hårt i ena armen så att han dinglade någon decimeter från marken, likt en kotlett som hänger på slakt. Jag hann inte med att iaktta så mycket mer, kom istället på bussen och kände plötsligt doften av kotlett från någons jacka. Eller kanske fanns det nuförtiden något så innovativt som kotlettparfym?

Och så var jag alltså på väg till skolan för att lära mig ännu mer konstiga saker och sätt att skriva på, som nu till exempel genom att slumpmässigt använda ordet kotlett i varje mening, för att släppa på hämningarna och låta kreativiteten flöda fritt.

This post is about my thursday morning included the random taken word "chop" in every sentence. In school we learn to write in different ways with example different words or themes, just because to get rid of all inhibitions and let the creativity rule inside us as a flower-power era.