Jullovet

Så här kan det se ut när man är ute på jullov hos sina föräldrar, i den stad man för första gången stack ut sitt huvud i.

Julafton inföll oväntat snabbt, precis som alla andra år.

Alla styrde upp med mat. Allting gick så snabbt, mamma sprang fram och tillbaka och min kamera hann knappt med farten. Och lika snabbt åt vi upp allting, som tagit enorma timmar att tillaga.

Mörkret inföll lika snabbt och jag begav mig ut på min sedvanliga julaftonspromenad. Det ligger något speciellt i att promenera på julafton, inte bara själva stillheten, även luften känns på något vis andaktsfull.

Efter ett tag kom jag fram till Vasastan, det område jag bodde på innan jag flyttade till storstaden. Vasastans arkitektur är som en liten kompott av Stockholms Vasastan och Östermalm, ljuvligt.

När jag bodde här passerade jag ofta förbi denna butik, Partaj. Måste dock säga att den kändes mer Partaj förr, för då kunde man skymta vissa slag av atrapper och dvd-omslag, sådant som får alla förbipasserande barn att förundrat fråga: mamma, vad gör man med en sån stor gummipinne?

Och i stadens största korsning hänger gigantiska trädpynt. Nästan som i en Alice i Underlandet-värld.

Under jul samlas alla vänner under samma stadshimmel och det blev minst EN fikastund per dag. Therese från Göteborg var hemma på besök och vi kramades hårt mellan kaffeslurparna.

Christian är både en hejare på hockey-San Jose, och på att fika.

Även på gymmet blev det fika, efter träningen - med Silvia fick det bli en proteindrink.

Sist ut på fika var Mathilda som visade upp sin nya bostad och mage.

Annars uppfann jag en eftermiddagsrutin tillsammans med mina föräldrar - vi drack kaffe ur en underbart klirrande kaffeservis.

Ute låg snön i höga berg och i den gula byggnaden till vänster brukade jag förr ta danslektioner. Det var innan dansintresset lades på hobbyhyllan.

Solen lyser inte bara i varma länder, även här strålade den.

Men min brorson strålade än mer.

I övrigt var jag mycket fäst vid köket, för där fanns en UGN! Något som inte finns hos mig. Så det blev både moussaka

och marknadskarameller. Fast för det behövs visserligen ingen ugn.

Och en annan dag blev det Gino till efterrätt. Sedan släpades jag ut ur köket.

Nyårsafton avfyrades och mamma förberedde sig med smink.

Sedan fyllde pappa både år och taktfullt upp glasen, och vi skålade in 2011! Det nya året känns tack och lov mer stadigt att skriva ut eftersom jag hade grava problem med förra årets nollor. 20010, kunde det ibland bli på vissa papper.


Tack för ett fint jullov <3