Igår kväll kom jag hem och började rota runt bland texter i mitt lilla berg som jag ibland bygger upp. Och när mina idéer sinar så tar jag enkelt och plockar fram några texter ur detta berg. Vi talar alltså inte om ett stort berg, ingen bergskedja eller sådana avancerade saker. Nä, vad kan det vara, på sin höjd - en liten kulle. En sådan där som man föreställer sig i sagorna eller vad vet jag, typ den som tjuren Ferdinand latar sig på. Ja ett sådant berg!
Åter till igår kväll. Ja, då kom jag hem och fann till min glädje en del texter på det här berget, sådant som man skulle kunna använda till att skriva ett blogginlägg. Till att uppdatera bloggen. Men problemet var bara att det fanns så många texter i detta berg att det till slut fick bli lottdragning. Och så småningom började jag att skriva. Vela mig, ångra mig. För att snart dra en ny lott från berget. Och ju mer jag skrev och ju mer lotter jag drog, desto mer skevt blev det.
- vad som till en början ansågs vara helt akkurata texter, framstod till slut som vanskapta djur.
Slutligen bestämde jag mig vettigt nog för att sova på saken, istället för att publicera något och dagen efter vakna upp och känna ÅNGEST! - Fort! Hiva in kossorna från hagen för annars blir det kalabaLIK och tjuriga LÖPSEDLAR!
Och vad beträffar berget med alla texter - det är inte ens längre ett berg. Inte heller är det en liten kulle. Det är en grop.
Ååh det där känner jag igen, har en lista på tusen saker att skriva om men när jag väl sitter där känns inget kul... Så då blir det nåt helt annat istället... Och sen känns de där inläggsidéerna inte så aktuella längre och så har man ändå inget att skriva om, suck. Men det var ju smart att göra ett inlägg om just det, istället för ett klassiskt men ack så tråkigt "jag har inget att blogga om" - men sk*t i det då, vill man ju säga! ;)
SvaraRaderaKramis