Idag hade jag en konstig känsla i kroppen. Ja, förutom min maktgalna förkylning kände jag något annat inom mig. Jag letade efter vad, inventerade kroppen från topp till tå och stannade plötsligt till vid munnen. Såklart att jag var sugen på något! Det var ju det den känslan ville tala om för mig. Och genast kom jag att tänka på choklad. Men det var inte choklad jag ville ha och jag blev något rubbad. Inte choklad, nähä, vad i hela världen kunde det då vara? Så vägde jag lite färska minnen av smaker i munnen, mindes tillbaka på vad jag ätit under mina sjukdagar och fann vad smaklökarna behövde balanseras med. Jag ville ha frukt! Frukt i mängder. Frukt som renar, som daskar bort förkylningen och som bryter mina orgier av bröd, mjölk, ost och pastaintag.
Problemet är bara att jag fortfarande är sjuk, mitt hår liknar mest en sopkvast, mina ögon är gråtglansiga och min näsa rödsprängd. Dessutom dunkar hjärtat mer än kärlek så fort jag rör mig från sängen till toan.
Kanske att jag håller mig lite till, det är ju inte choklad jag vill ha, så då kan suget gott vänta.
I´m tired of constantly eating pasta bread cheese. Looking for something else to balance my taste buds with here in my loneliness togheter with the cold. At forst I thought it all was about getting some chocolate, of course. But it´s not. It´s fruit that I want! A lot of fruit to heal my cold. But I look like a wreck and my heart beats harder than love just when I move from bed to toilet. So I´ll have to wait until I get better. In the end it´s not chocolate my body longs for, so this may well wait.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar