Idag gav jag mig ut på stan på jakt efter saker, till mig själv. Det gjorde inte alla andra. De var på jakt efter julklappar, såklart. Jag fick smått panik och multipla drömmar om att ensam strosa i något shoppingcentra. Lite Vanilla Sky, men ändå inte så brutalt. Ja, du förstår hur jag menar.
Julkappar, alltså. Ett kaptiel för sig. En egen sida, en hjärtinfarkt och en krönika. För tre år sen fick jag ett litet utbrott på julklappshetsen eftersom det även finns gränser för definitionen av att ge bort en julklapp. Det ska vara något lustfyllt, inte ett måste. Inte ett mått på generositet.
Mitt utbrott hamnade i Aftonbladets Punkt.se-tidning, som på den tiden delades ut. Läs krönikan här.
Och ps. tro för den skull inte att jag INTE vill ha julklappar jag med.
Man är ju mänsklig liksom.
Regarding the stress during xmas which all is about the gifts. The must buy gifts. The crowded panic. The hysteria which bathe in money. The definition of giving xmas gifts has escalated into some sort of measure of generosity. Well, I wrote a chronicle three years ago about this sort of hysteria, and the chronicle was published in an extra edition to the head magazine. But though please remember that I still love to get xmas gifts.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar