samtal med Vädret kl 19.43

Jag: Men lilla vännen, hur är det egentligen?
Vädret: Rör mig inte!
Jag: Men jag är bara lite orolig över din hälsa.
Vädret: Stick!
Jag: Men varför säger du så?
Vädret: Äh, du är ju precis som alla andra.
Jag: Vadå?
Vädret: Men gå nu!
Jag: Nej, jag vill veta, vad menar du?
Vädret: Att du kommer och fjäskar för mig och sen snackar skit bakom min rygg när du är med de andra.
Jag: Det gör jag ju inte. Jag gillar dig, även när du är lite kylig. Men just nu känns det som om du inte riktigt mår så bra.
Vädret: Vad vet du egentligen om att må bra, va? Du kan ta din helyllesol-önskan och dra någonstans där det redan är vår!
Jag: Men jag vill inte! Jag vill va här, med dig. Jag vill att du ska må bra.
Vädret: Ha! Årets skämt! Övat in repliken kanske?
Jag: Men du...
Vädret: Rör mig inte sa jag ju!
Jag: Alla blir vi ibland sjuka, och då är det viktigt att man har någon att prata med. Någon som bryr sig.
Vädret: Sen när har du börjat bry dig?
Jag: Jag har brytt mig om dig hela tiden. Jag har stått upp för dig när du velat gömma bort solen och jag har gråtit ikapp med dig under löven.
Vädret: ...
Jag: Och nu bryr jag mig om dig mer än någonsin. Du håller ju nästan på att dö av kyla.
Vädret: Men det är väl inte så konstigt när dina kompisar hela tiden håller på och skiter på Naturen.
Jag: Näe, jag vet. Och ska jag vara ärlig har jag inte heller varit så duktig på det, att värna om Naturen. Och se, det slår tillbaka, du mår dåligt. Det märks på dina kyliga humörsvängningar.
Vädret: Ja, jag kan faktiskt inte rå för att jag mår så här.
Jag: Nej vännen, jag vet. Vi alla känner skuld för din skull.
Vädret: Ja, å så skyller ni allt på mig.
Jag: Nej, det gör vi inte. Men du vet ju hur vi människor reagerar, ibland tappar man tålamodet och då kan man ju inte annat än att klaga på det mest märkbara. Eller hur?
Vädret: Mmm.
Jag: Kom, ge mig en kram.
Vädret: Nä, kom själv.
Jag: Jag önskar att du snart ska må bra.
Vädret: Mm, jag med.
Jag: Och du, sluta upp med att låta din kyla bita av mig näsan.
Vädret: Haha, men du får ju använda halsduk.
Jag: Ja, det får jag nog göra ett tag till. Kanske en vecka?
Vädret: Mm, eller en månad.

A dialouge between me and the weather - me wondering how the weather actually feels. It feels like it suffers from some kind of contrary fever, a result of the greenhouse effect.