Det råder skymnings svalka ute. En gång i tiden läste jag en bok som hette Skymnings svalka. Den heter fortfarande Skymnings svalka. Jag minns inte riktigt vad den handlade om, men varje gång moln och mörker belägrar himlen tänker jag på skymnings svalka. Det är ett fint uttryck, skymnings svalka.
Everytime I see clouds and darkness besieging the sky, I think of a melancholic grey face that is smiling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar