8 juni 2010

i väntan på 40 grader

Fjärilarna har nu letat sig från magen upp till mitt huvud. Det snurrar vagt till för mina ögon. På himlen vandrar molnen fram i rapid och lämnar då och då plats för solen att blinka ner åt mig. Jag är både nervös och hungrig på samma gång, men jag får inte äta. Jag måste hålla mig, i hela tre timmar måste jag hålla mig utan mat. Det står så i rekommendationerna för att träna 40-gradig bikram yoga. Vanligtvis är tre timmar ingen tid alls, det är vad som är rekommenderat mellan måltider, om jag inte har missuppfattat alla underbara aftonbladets-banta-råd, det vill säga.

Men nu är tre timmar plötsligt en outhärdlig tid, på fullaste allvar känns det som om jag späkar mig. Men så intalar jag mig att tänka på barnen i Afrika och asketism, och genast skärps sinnet snabbare åt än att bältet skulle bli för stort runt midjan.

Jag sitter på balkongen, det är ynka två timmar kvar innan bikram yogan startar igång. På håll hör jag studenter skrika ut sina lyckliga dar så högt att de belägrade lastbilsflaken ryggar tillbaka av redundansen i deras vrickade stämband. Och med ens blir jag något sorgsen - då studenterna nyss har påbörjat sitt liv, de stackars ovetande stackarna, sitter jag på min balkong och grämer mig över valet och kvalet inför ett liv som asket. Ett så kallat vuxenliv fylld med 40-gradig värme, eller ångest.

Jag vet inte vilket som är värst, värmen eller studenterna alltså.





The clouds up in the sky run fastly forward, sometimes giving the sun a chance to look down at me. The butterflies in my stomach are tingling upwards to my head, making me feel dizzy. I haven´t eaten for three hours, feeling like an ascetic. The reason why is because I´m about to do the bikram yoga, and according to the recommendations they say you shouldn´t eat at least three hours before. Somedays I almost forget to eat, but when there´s something forbidden or when the unspoken thing is said, then you suddenly start to get obsessed by the thought. Kind of like you always get hungry of candy, when having nothing at home.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar