sommarnatt

På väg hem från ett midsommarfirande slog det mig hur vacker sommarnatten är, om inte ännu vackrare än en sommardag. Allting är stilla, mörka träd och byggnader reser sig höga för att möta ljusa skyn, magiska kontraster uppstår.

Jag går genom en allé och alla träd står som vakter på rad, stillsamt vakar de tyst över mig. Jag tycker mig plötsligt höra någonting prassla till, så jag vänder mig om och för att se. Jag ser åt alla håll, jag ser åt träden, men träden har redan hunnit ställa sig tillbaka i givakt, och endast några få löv på deras kostymer rör sig som i efterhand av de små fläktande rörelserna.

Jag vänder mig om och går vidare, insuper den bleka färgen på himlen som bara uppstår mellan natt och dag. Insuper multipla blomsterarrangemang, lätta andetag och susningar under fjäderlätta småvindar. Finstämd melodi, ungefär som i melankoli.

On my way home from midsummer celebrations I realized that summer nights are even more beautiful than the days. I think it has to do with the silence, the tree´s calm motions and the sky - the pale sky which only shows up when night becomes day.