6 maj 2011

Den här utanfördoften

Egentligen är det inte så svårt att svänga ihop en riktig middag. Det är bara att köpa det man behöver, inget avancerat så, korv och makaroner räcker egentligen gott och väl. Men så står jag där i matbutiken, det är mycket folk, magen suger, det finns sexton olika korvsmaker att välja mellan, och minst lika många makaronvarianter. Och så vänder plötsligt allt mitt matengagemang lika snabbt som den lilla silverkulan trillar ner i hålet på ett vippande brädspel. NÄE vet du vad, tänker jag då. Det får bli mackor ikväll igen.

Jag minns en gång för längesedan, det var när jag gick i skolan, närmare sagt mellanstadiet. En dag hängde det en annons på skolans anslagstavla, det var om ett extrajobb som man kunde söka. Det handlade om att dela ut reklam. Jag tog jobbet. Det var jag och min bästa kompis som anmälde oss till att dela ut reklam tillsammans, och all reklam skulle adresseras hem till henne, där vi först skulle börja med att sortera upp allt i prydliga högar för att sedan dela ut det i det område där hon bodde.

Om jag hade vetat hur lång tid det skulle ta att få ut all reklam under en dag, ja då hade jag inte tagit jobbet. Det var i och för sig också därför som vi slutade redan efter en dag.

Medan vi drog omkring på våra åsnepackade cyklar och delade ut reklamen hann det både bli skymning och sedan kväll, och min mage sved så hårt av hunger att jag kände mig som självaste Flickan med svavelstickorna, när jag smet ner reklamen genom alla inskränkta brevinkast - där inifrån kunde jag höra glada röster runt ett matbord, någon som spolade i en kran och jag kände värme och doften av MAT.

Den här doften av mat, eller utanfördoften som jag kallar den, brukar jag fortfarande träffa på ibland. Det sker i mitt eget trapphus när mina grannar har fullt sjå med att koka ihop gemytliga grytor och konversera per familj. Det brukar hända lite då och då, men mest mellan fredag till söndag. Varje gång jag känner den här utanfördoften - kanske är det av kokt potatis, en skimrande hälleflundra och någon syndig stuvning, ja, det är då som jag bestämmer mig: jag ska minsann också laga mig en middag. En ordentlig middag.

Jag ska gå till mataffären och där ska jag ta mig en kundvagn, ABSOLUT ingen korg. Och så ska jag botanisera bland fläskiga köttstycken under stram platsfolie med svindlade kilopris på gul etikett, som kanske är lite bucklig eftersom man har råkat klistra på den i hast. Men KÖTTET, oj så fina grejer. Nästan så att man inte borde äta upp det. Nästan så att man borde hänga upp det på väggen. Och så ska jag med stor omsorg välja färska kryddor, som om de vore asiatiska penseer jag valde ut till min egen trädgård. Och dessutom ska jag ha närodlade, ÄKTA grönsaker. Så äkta att de ser ut som små sönderkreverade riskorn intill de smällfeta jumbotomaterna och snabelbananerna. Ja, allt det där ska jag minsann göra.

Och när jag väl är klar med allt det där, när jag slutligen kommer hem, ska jag kavla upp ärmarna så omsorgsfullt att de uppvikta kanterna på tröjan smiter åt väldigt tätt runt armen. Så tätt att tyget ser ut att vara en del av min egen hud. Eller möjligen hudveck. Därefter ska jag vrida på spisen och sätta på min köksradio - varje hushåll MÅSTE ha en köksradio. Och så ska jag svänga på mig ett styvt förkläde med ett gourmetemblem som är fastsytt med grov guldtråd - en sådan som har en del lite mörkare trådar i sig så att det på håll ser ut som en pansarkedja, och hela emblemet glänser till som på ett knivegg som träffas av solen i en exakt vinkel.

Sedan ska jag stöka runt bland klingande grytor, tunga kokkärl och djupsinniga slevar. Jag gör det till och med med lite extra inlevelse. Slår med grytlock mot varandra, som två cymbaler. Jag är en hel orkester. Och så ska jag under allt detta se till att laga mig en hemskt förträfflig middag.

Så hemskt förträfflig att den som råkar passera mitt trapphus, ja ens min gata där jag bor - den personen kommer det att vara så synd om. Ojoj, så synd det är om den personen, som ångrar att han inte lagade sig en ordentlig middag istället för att knapra bröd. Den här utanfördoften, den är oslagbar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar