Solen har för tillfället flyttat in i mitt kök där han puttrar runt och slamrar med kastruller, drar ut lådor, sätter på kranen och gnolar på en visa som han påstår att stjärnorna har komponerat.
Utan att jag direkt märker det kan det plötsligt bli tyst från köket. Det är inte förrän när jag hör ett -AHA!, som jag rycker till och lyfter upp blicken från min bok. -Vad?, frågar jag solen och försöker se in mot köket, genom hans aura. Men solen är så upptagen med sin verksamhet att han inte hör mig. Istället börjar han att gnola på den där stjärnvisan igen. Själv återgår jag till min bok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar