2 februari 2013

På den gäspfyllda dagen

Det var en gång en dag, som jag tänkte ta tag i. Jag tänkte rufsa dagen om håret och nypa den rosenröd om kinderna, så att den skulle känna sig redo för alla viktiga bestyr.


Men så, sken solen så väldigt härligt där ute, och sängen var extra mjuk.


Så mjuk att mitt humör stuvade om i grytan, och vips fick resten av dagen löpa fram i lätta promenadspår. Långt bort från planeringen, på andra sidan jorden klättrade jag och S uppför backen. Det var halt och isen lekte lömskt under mina fötter, drog undan mattan så att jag nästan halkade till ibland.


Men till slut kom vi upp på toppen för att beskåda denna stillastående vy, där höstfärger blandade sig med vinterkyla och solen med våren.


På håll tyckte jag mig se vita blomknoppar dingla i buskarna, men S lugnade strax ner min vårentusiasm och förklarade att det snarare var brända popcorn.


Efter promenaden på toppen fortsatte dagen i samma lustfyllda spår – nerför backen mot lilla konstnärshandeln, där jag hittade mer färg att sprätta på livet.


Väl hemma igen skyndade jag mig att slå upp denna bok. Det var längesedan jag läste en sådan riktigt bra bok i denna genre! Kanske är det för att jag sällan läser deckare. Men också för att det finns så mycket onödigt krimskrams på marknaden, att jag inte orkar mer än att ge till en gäspning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar