Känslan av en nykommen vår är som att vandra omkring naken. Vintern skyler inte bara dagen för våra ögon - vi skäms bort med svulstiga jackor, yviga mössor och grovkorniga vantar. Plötsligt är luften ute fingertoppsljummen, fåglarna kvittrar sönder sina stämband och träden sviktar fram i gröna suckar. Och mitt bland naturens finurliga alkemi vandrar jag med nedsänkt blick, med hand för kind, med korsade armar, snabbt och lättvindigt, skygg för himlens starka ljus, för bilarnas tydliga brus. Jag är inte beredd på utomhusscenens snabba sorti, som väntar på att jag mer barklädd bör bli.
The day is suddenly warm and I haven´t yet got used to the idea of spending time with the day, wearing less clothes; no more bushy hat, nor wool mittens. Just me, myself and my hands protecting my trembling naked face from the day´s shiny light.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar