20 april 2010

jatack, kaffe

En av flera saker jag ibland undrar över är hur det kommer sig att man överhuvudtaget kan misslyckas med att brygga gott kaffe. Den här frågan eggar mitt sinne lite då och då. Inte varje dag, men som sagt då och då. Hur kommer det sig egentligen att någon kan brygga godare kaffe än någon annan, även om det är exakt samma kaffe, med exakt samma bönor och märke? Vad gör folk för fel som inte kan få till ett gott kaffe genom att simpelt följa anvisningarna; tre koppar=tre delar kaffe=tre delar vatten. Eller har jag fel. Gör många på annat sätt? Finns det överhuvudtaget andra sätt att brygga kaffe på, förutom det vanliga ovarsamma sättet - att skapa dissonans mellan antalet delar kaffe och vatten? Kanske går jag runt och inbillar mig att man ska brygga kaffe på ett visst sätt. Kanske har jag fel. Kanske ska man tillsätta lite salt i kaffet, en nypa eller så. Vad vet jag. Och där infinner sig felsteget med den förmodade nypan salt - att man råkar nypa till med lite för mycket salt vilket gör att kaffet inte alltid inte får ett lyckligt slut.

Men jag måste erkänna att det är en fröjd att se på den person man serverar sitt nybryggda kaffe till. Den känslan kan liknas vid känslan över att knappt förstå hur man kunde prestera så bra på ett prov man inte ansträngt sig särskilt mycket inför. Högmod. Att iaktta hur personen försiktigt skakar runt kaffet i koppen, för koppen till munnen och formar ett liggande S med läpparna för att sörpla in kaffet. För att sedan smacka med munnen och utstöta ett ’mm, gott’.




Given the fact that there is only one way to brew coffee - as it says in the instructions, with equal numbers of coffee as water. How come then there´s brewed coffee not tasting good (without depending on beans)?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar