Hur svårt kan det va?!

Det är galet lätt att undvika att plugga. Man gör nämligen allt(!), förutom att plugga. Igår kom jag på mig själv med att ockupera min säng, uppkuddad och allt, med en lyxkopp te i handen, en after eight i botten.

Så slog det mig helt sonika; hur hade jag hamnat där, och framförallt; vad skulle jag göra där?! Stirrade ut i rummet och teg ett tag, gjorde jag. Teet hann svalna och mina tankar samla sig. Sedan kom det, jag hade ju satt mig där för att plugga! Prydligt framdukad låg dessutom boken i fråga, på sängbordet. För bövelen, hur svårt kan det va?!

Idag sitter jag istället vid köksbordet och här kommer jag haha, inte ifrån böckerna. Teet är dessutom inställt, det är bara kaffet som får härska denna dag, utan någon lyxvariant. Och på laptopen hänger en post-it: Kom ihåg att plugga!

Men så hjälps det inte, för likt den som ständigt småäter märker jag själv inte hur jag, alldeles obemärkt, plötsligt befinner mig ute på nätet och surfar runt. Men herregu hur svårt kan det egentligen vara?!

Min frustration slutar med att jag sliter av mig håret, sparkar av mig tån på bordsbenet, gläfsar som en baloo-björn, visar vassa hörntänder och blir fullkomligt eld och lågor!

Och boken, den bara ligger där på bordet och ler hånfullt åt mig.