11 april 2011

Blålen


Det här är ju riktigt fashion, tänkte jag när jag såg den här tvålen i butiken. Fin färg och doftar blåbär gör den också - varför vill jag förresten ens lukta blåbär om händerna?! Dumma tanke.

Länge tvekade jag i butiken, stod och valde mellan klassisk honey och den hära blåbärn.
Men spela roll då. Våga! Du måste våga äventyra vardagen, tänkte jag och ryckte i hast åt mig
den blå tvålen, innan jag hann ångra mig.

Men på riktigt, den doftar faktiskt blåbär och inte som jag trodde - syntetiskt, likt smaken
på jordgubbsgodis. Den här tvålen doftar så mycket blåbär att mina händer blir alldeles blå.
Det är en märklig upplevelse, eftersom jag inte är särskilt förtjust i blåbär. Jag har ens aldrig
plockat blåbär. Äpplen ligger i så fall närmast. Men äpplen plockar man inte, dem pallar man ju.

På det hela taget -
det var väl ungefär vad jag ville säga med detta matnyttiga inlägg.

4 kommentarer:

  1. Jag tvekade inte, så fort jag såg den införskaffade jag den till mitt handfat. Men lukten är faktiskt lite svår att sätta fingret på, blir jag hög av dess väldoft eller kan jag inte sluta lukta för dess doft är svårplacerad för luktminnet?
    Men summan av kardemumman är nog ändå att jag gillar den...och jag älskar din nya layout på bloggen!

    SvaraRadera
  2. Ja, du sätter allt kardemumman i rätt deg - doften på tvålen gör mig minst sagt ambivalent. Är jag ren eller bara blåbärskåt?

    SvaraRadera
  3. Den har vi oxå, gillar den skarpt! Älskar blåbär! :-)

    SvaraRadera
  4. Vi har också den här tvålen. Medan Johan nöjt utbrast "den luktar blåbär" efter första tvätten, muttrade jag "den luktar blåbär. äckligt som fan". Gillar den inte alls faktiskt.. Men smaken är ju som baken!

    SvaraRadera