S:t Petersburg år 1866

En ny kammare är funnen. Studentpalatset, som var höstens pluggsäte, känns numera aningen 2011. Livets ordning har förändrats och tingens betydelse förfinats, klarspråk: jag har hittat en ny plats att plugga på.

Den här gången har jag kammat mig fram till en desto mer anonym yta där klientelen är utav en sammanbiten form under direkt praktik. Här slår man med jämna mellanrum upp betydelsefulla saker i väldiga böcker som det ryker damm ifrån när man klappar igen dem. Därefter skummar man igenom några korrekta papper, hummar på viktigt vis och rusar sedan snabbt upp igen för att slå upp ännu en paragraf, samtidigt som man gnider sig om hakan och återgår halvstående (utifall att man åter får något viktigt infall), till att plita ner nyvunna noteringar på ett gulblekt papper.

Det var Amanda som invigde mig till denna anonyma plats, där det var väldigt tyst. Så tyst att vi fick
viska i koder till varandra, så pass att det lät som om vi talade i parenteser som omslöt ordens skarpa karaktär.

Denna anonyma plats låg så lägligt till att man kunde höra kyrkklockan ringa var femtonde minut, precis som på äldre dagar. Ibland när mina ögonlock ville sluta sig av evig läsning sträckte jag på mig för att studera kullerstenarna på gatan där nedanför, och alla turister som pekade med sina frågvisa kameror åt alla håll och vrår att jag blev aningen stirrig för jag visste inte vad det var för något uppenbart som de fotograferade. Var det byggnaderna, en fågel? Eller var det kanske en berömd fläck på en husvägg? Jag kunde onekligen förstå, men lät ändå saken bero och återgick till böckerna och omgivningens anonymitet.

Under dagen passade vi på att ta en promenad tillsammans med solen, samtidigt som vi betraktade det spatserande lunchfolket som såg ut som tuppar där man i ett slags planlöst iver jäktade fram i jakt på tid.

När vi sedan var på väg tillbaka till böckernas kammare tyckte jag mig kunna skymta några enstaka ämbetsmän i sina väldiga rockar och yviga mustascher, på väg till sina arbeten med sina viktiga papper som varligt låg och väntade på dem, på denna anonyma plats.